Stockholms politiker behöver hålla takten

Låt oss, som det av entusiaster drivna nätverk vi trots allt är, lämna byråkrati och en konfliktfylld reklambransch för ett ögonblick. Låt oss lyfta blicken och se på vår stad ur cyklistens perspektiv. Varför undrar kanske någon. För att cykeln är det mest energieffektiva transportmedel som finns. Cykeln är är tyst, billig, tar lite plats, har väldigt lite miljöpåverkan - och dessutom har nyttjandet av den positiva hälsoeffekter. Punkt.

Cykeln är kanske inte lösningen på framtidens utmaningar vad gäller transporter i storstäder, men till skillnad från massbilismen är cykeln i alla fall en del av den. Liksom bilar uppfyller inte cyklar sin fulla kapacitet helt på egen hand. En förutsättning för massbilism är gränslöst stora investeringar i infrastruktur och tjänster som vi idag tar för givna, och vars värden vi idag tillskriver bilen. Om det inte fanns bensinmackar, tunnlar eller om alla gator i hela stan kunde användas som parkeringsplatser vore inte massbilismen möjlig. Grunden för ett transportslags förträfflighet läggs då vi planerar och utformar den stad vi bor i. Om cykelrummet är ett gammalt skyddsrum längst in, längst ner i källaren - genom tre dörrar och uppför en trappa är det osmidigt att förvara cykeln stöldsäkert. Då köper man inte en stöldbegärlig (bra) cykel. En dålig cykel är ofta tungtrampad. Du blir svettig. Det finns inget omklädningsrum med dusch på ditt arbete. Kort sagt - vårt samhälle är inte gjort för cyklister. Nätverket Solnacyklister är grundat av folk som tycker att det borde vara det.

Således, frågan om vilket företag som ska leverera lånecyklar i Solna är kanske i grunden felaktigt ställd. Sätter man cykeln först när vi planerar samhället blir det ofrånkomligt en lika prioriterad och viktig kollektiv resurs som bussar, pendeltåg och tunnelbanor. Frågan är då varför de ska underkastas en besynnerlig form av byteshandel med reklamskyltar. Länstrafiken köper inte bussar mot att Volvo får en flygel av akutsjukhuset som lager för sin lastbilsfabrik. Kanske är samhället moget att länstrafiken, kommunerna, politiker och stadsplanerare tar cykeln på allvar och börjar formulera problem med cyklisten som utgångspunkt istället för bilisten, byråkraten - eller mediabolaget. Kanske är Stockholms kommuner redo att sätta sig ner och fundera om man inte skulle samordna sina intressen och skaffa sig ett komplett cykelsystem helt på egen hand - utan inblandning av reklambolag - för medborgares och cyklisternas bästa? Det skulle rent logiskt inte kosta mer än dagens lånecykelsystem - och vill man finansiera dem med reklam är jag övertygad om att det finns reklambolag som är villiga att köpa reklamutrymme på cyklar, på cykelstationer - eller på andra platser i samhället. Den stora frågan är inte vem som ska betala, utan vem som ska hålla i taktpinnen. Ur perspektivet lånecyklar är det dags att politikerna fattar den nu.

/JT